Man blir mycket varm i hjärtat då man hör alla dessa ord om kärlek, att kärleken ska segra.
Det har varit en vackert, sorgsamt och en värdig dag från vårt grannland Norge. Många berättelser har berättats, många öden, många som vill förmedla en framtidstro. Reportaget om den familj som fick sitt första barn den 22 juli 2011 och nu var lite tveksamma om de skulle hissa flaggan ända upp idag, men till slut bestämde sig för att så skulle det vara. Alla som instämde i att beslutet var rätt, för kärleken ska segra, kärleken till det lilla barnet.
"Låt oss hedra de döda, med att glädja oss över livet", sa Stoltenberg. Han sa många kloka ord under sina tal idag. Om att ena, hålla samman, kärlek är evig.
"Bomben och skjutningen var menade att förändra Norge. Norska folket svarade med att omfamna våra värderingar. Gärningsmannen misslyckades, folket vann". Det sa Stoltenberg i sitt tal vid nedläggning av krans framför regeringsbyggnaderna idag.
Se talet HÄR
Alla som på ett eller annat sätt var drabbade av detta gräsliga dåd. Berättelser av vad de upplevt: Förtvivlan, hopp och tro....
Ingen norrman har idag berört detta på ett politiskt plan. Ingen har pratat politik under dagen. Stoltenberg uttryckte en önskan att man under dagen ska hedra de döda offren, de drabbade, det är deras dag. Och så blev det. Alla var på samma linje, att med enad kärlek ska vi vinna över detta dåd.
Så var det ända till några svenskar kom in i bilden och naturligtvis måste börja prata politik. När Mikael Wiehe i sitt "brandtal" (som SVT uttryckte det) inte berörde offren med ett enda ord var rent skamligt. Att han inte skäms. Det var definitivt inget brandtal. Wiehe tog alla 77 offer och utnyttjade dessa för att få ut sen egen politiska åsikt. Finns inga ord för vad jag känner för detta.
Även här hemma i dagens tidningar har det varit flera artiklar som gör politik av denna dag. Precis som det var för ett år sedan. Har dessa människor inget annat att ta till för sina argument än att dra med sig de 77 döda offren i Norge. Måste använda sig av denna katastrof så är de bättre att de är tysta.
Avsmak är vad man känner för detta.
Låt oss hedra de döda, med att glädja oss över livet!
